uppsatts_3.doc | |
File Size: | 220 kb |
File Type: | doc |
Design
Uppgift resurs design förslag
Bakgrund
FOTOGRAFERA MED SMÅ BARN!!
Bilder är ett språk som alla kan använda för att berätta om sin
verklighet och vad de tycker är viktigt i livet, även mycket
små barn.
Vågar du sätta paddan i händerna på
barnen i förskolan för att låta dem berätta? De bilder barn tar
visar oftast inte bara att barn är nyfikna på och ser helt andra
saker än vi vuxna ser. De visar också att livet ur ett barns
perspektiv faktiskt ser helt annorlunda ut. Vi har mycket att
lära oss av barns undersökande sätt att använda kameran.
i denna förstudie kommer du att förhoppningsvis lära dig grunderna i att jobba med surfplattan
så att du kan visa barnen hur den fungerar.
Du lär dig ett enkelt sätt att göra bildspel. Vid det andra
tillfället ser vi också tillsammans på bilder som barn tagit, och
diskuterar hur man kan titta på och prata om barns egna
bilder. Arbetet sätts i relation till förskolans läroplans mål, och
en enkel metod för pedagogiska bildsamtal presenteras.
Syfte: Synliggöra barnens perspektiv på och upplevelse av
verksamheten i förskolan.
Många förskolor har en plan/ målformulering där olika
prioriterade områden lyfts fram. Men hur ser det egentligen
ut i vardagen på förskolan? Hur ser det ut när man jobbar
med genusfrågor och vilken roll har Naturpedagogiken fått i
förskoleverkligheten?
Med hjälp av en blogg kan man visa, presentera och
diskutera arbetet i förskolan. Bloggen blir ett sätt att
marknadsföra förskolan för nya föräldrar. Samtidigt kan
bloggen göra personalen mer medveten och uppmärksam
på det egna arbetet och målen.
Vid det första tillfället studerar vi deltagarnas arbetsplaner
och skapar bloggar med bilder från verksamheten och
utifrån de olika verksamhetsmål som lyfts fram. Efter ? veckor har vi en återträff då alla redovisar sitt ”bloggande”
och vad de fått syn på efterhand.
Syfte: Synliggöra mål och verksamhet för föräldrar och barn,
utvärdera det egna arbetet och skapa ett underlag för
kvalitetsredovisning.
Efterfrågan av surfplattor ökar inte minst hos personal inom förskola/skola där det hittills har känts ”trögt” när det när det gäller användandet av IT, inte minst IKT inom pedagogikens tjänst. Men som sagt, suget är nu stort så ock inom B&Us verksamhet och vi kan se två tydliga spår.
• Pedagogiskt spår
Den teoretiska kappan ligger i det sociokulturella perspektivet, Med wyggan och Råger som de stora!! Vi utgår från ett
sociokulturerlt perspektiv där vi lär i ett samhang och där redskapen (artefkten) i detta fal en surfplatta är den mdierande
Där lärande, interaktion och teknologi förhoppnings vis ger en grundför kommande generationer.
Ur ett sociokulturellt perspektiv menar man, att kunskaper och färdigheter utvecklats i
samhället och mellan människor och kommer inte inifrån individen (Säljö, 2005 s.22). På
grund av detta skiljer det sig åt mellan kunskaper och färdigheter mellan olika samhällen och
kulturer. Då vi lär oss att tillgodogöra och använda oss delar av samhällets kunskaper och
färdigheter så som att läsa, skriva, räkna, utöva sport, använda tekniken och så vidare bidrar C
det till att individen utvecklas till att bli en lärande människa (Säljö 2005 s.22).
Säljö (2002) menar vidare att 1900-talets tekniska och vetenskapliga utveckling har lett till att
människors vardagsliv har förändrats och att våra referensramar är förändrade på grund av
olika artefakter (s.13-14). Människans tillvaro är förändrad; vi handlar på ett nytt sätt, vårt
arbete ser annorlunda ut, vi sköter våra sociala kontakter på ett nytt sätt och så vidare. En
viktig faktor är även att vi har blivit bättre informerade under 1900-talet. Säljö (2002) menar
att man kan tala om en kvantitativ ökning av informationsflödet men även en kvalitativ
ökning av informationen, ”mitt i mediebruset, med dess skiftande kvalitet, finns också
kvalificerad information och kunskap om samhället, om forskningsresultat, vetenskapliga
framsteg, om miljöhot och mycket annat” (s.14).
I ett sociokulturellt perspektiv på lärande talar man om medierande redskap som hjälper
människan att utför delar av vardagen. Dessa medierande redskapen kan underlätta vardagen
eller hjälpa en person i behov av särskilt stöd. Dessa medierande redskap som har vuxit fram
med tiden är avgörande för hur vi samspelar med andra och de förändrar vårt sätt att ta till oss
erfarenheter och att lära. (Säljö 2005 s.24). Ur denna undersöknings perspektiv är datorn,
filmkameran, mp3 spelaren exempel på medierande verktyg som hjälper oss människor att
lära och att utvecklas.
Säljö (2002) beskriver vad som händer mellan barnet och datorn och barnen sinsemellan samt
hur IKT påverkar och utmanar traditionell undervisning. Boken är ett samarbete mellan ett
antal författare och forskare och jag kommer nedan att redogöra för ett antal intressanta
kapitlar ur boken.
Säljö (2002) talar om lärandet i det 21:a århundradet och hur undervisningen har kommit att
förändrats på grund av en revolution av tekniken, han menar vidare att vi inte klarar oss utan
tekniken och att även skolan måste hänga med i denna utveckling av tekniken. Säljö refererar
även till Schofield (1995) som menar att datorn inbjuder till problemlösning och att barn och
unga utvecklar en strategi för att lösa olika problem och att de lär sig att pröva sig fram och
att det inte är så farligt att göra fel och hon menar att betydelsen av detta arbetssätt inte bör
underskattas.
Ivarsson (2002) skriver om hur elever får en aktiv roll med den interaktiviteten som IKT
erbjuder. Ivarsson menar att det är en nödvändighet för läroprocessen att eleven har en aktiv
roll och att IKT kan bidra till att eleven tar en mer aktiv roll.
Alexandersson (2002) undersöker det sociala samspelet mellan barn framför datorn, och
reflekterar över barns samspel och kommunikation vid och med datorn. Han menar att då barn
samarbetar framför datorn uppmärksammar de varandras handlingar och påverkar den andras
beteende framför datorn. Eleverna tar även tillvara på varandras kompetenser och kunskaper
och att det sker ett givande och tagande i samspelet framför datorn, Alexandersson menar
vidare att elever som arbetar tillsammans vid datorn vågar ta risker och utmanar sig själva
framför datorn. Alexandersson menar vidare att i samspelet mellan barnet och datorn skapas
olika pedagogiska erfarenheter som skiljer sig från annan undervisning i skolan och att datorn
är ett medierande redskap som hjälper till att utveckla det som barnet arbetar med samt
påverkar barnets handlingar och sociala relationer och erbjuder barnet att utveckla sociala
relationer. Alexandersson menar även att vi måste fundera på vad detta samarbete innebär,
han menar också att tekniken kan bidra till att barns kommunikativa förmåga fördjupas och
utvecklas.
Erstad (2002) diskuterar hur IKT konstruerar nya lärandesituationer, han talar om hur
omvärlden kommer in i olika lärandesituationer och samtidigt gör att kunskapen blir mer
relevant för barn och unga. Erstad menar även att användningen av IKT kan bidra till att
eleverna får större möjligheter till självständigt arbete samt att undervisningen kan följa en
röd tråd och att detta utvecklar en djupare insikt i ett specifikt ämne. Erstad ser mängder med
fördelar med IKT i undervisningen och anser att, för att istället fokusera på faktakunskaper,
kan läraren stimulera eleven till att delta i komplexa läroprocesser med hjälp av IKT. Han
menar att användningen av IKT i undervisningen kan bli en form av problembaserat lärande
där elev och lärare tillsammans löser olika problem.
Myndigheten för skolutveckling har i rapporten Effektivt användande av IT i skolan, analys av
internationell forskning (2007) samlat och granskat ett urval av studier och
forskningsrapporter inom området IT i skolan. Syftet med rapporten är att med utgångspunkt
från svensk och internationell forskning ge en bild av under vilka förutsättningar IT kan bidra
positivt till elevers lärande. I rapporten lyfts en rad positiva effekter med IT i skolan som att
elevens motivation ökar, ökat engagemang, ökad uppmärksamhet och att skolarbetet blir mer
Jag är övertygade om att den stora efterfrågan beror på plattornas användarvänlighet.
2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. s 14
Riktlinjer
Förskollärare
Mål & Syfte - pedagogik
• [1]Stimulera elevers utforskande, nyfikenhet och lust att lära.
• [2]Föra in modern teknik i det pedagogiska arbetet
• Medborgare/Brukare: Elevhälsan har ett bemötande där det individuella barnets/elevens kompetens och behov beaktas.
• Medarbetare: I verksamheten finns kompetenta och behöriga medarbetare som arbetar i enlighet med sin behörighet.
• Hållbart samhälle: Elevhälsans arbete medverkar till att nya arbetssätt och arbetsformer skapas.
Ekonomi: Elevhälsans samlade kompetens utgör en resurs för alla barn/elever
Frågeställningar
0. Hur stor påverkans faktor har funktionaliteten och handhavande av teknisk utrustning för den pedagogiska resultatet?
2. Metodutveckling hur
Metod/Aktiviteter – pedagogik
Tidsplan
Litteratur sök (eric swepub mm) bloggar mm
V
• Område: Digitala berättelser
• Målgrupp: Barn/elever och personal i särskola, förskola och förskoleklass.
• Upplägg: Två barn/elever per surfplatta; digitala berättelser [via storyboard + fotografera med surfplattan + prata in presentationen direkt i surfplattan + lägga ut på YouTube/motsvarande]. Tot antal barn/elever max 20 st.
o Tänkbara ”appar” är Storyrobe, iMovie
o Tillfälle 1: Information till presumtiva enheter
o Tillfälle 2: (4 timmar) med personal. Genom av storyboard, + appen. Läxa: Barnen/eleverna ska göra ett ”analogt” storyboard + fotografera till nästa tillfälle. . Blogg + supportstöd via sluten Facebookgrupp (t ex) under hela processen, vilket också bidrar till dokumentationen av projektet.
o Tillfälle 3: 1timme (inledning) med berörd personal. + 3*1 timme med personal och barn/ elever som då påbörjar arbetet med surfplattan (jobba med appen i fråga). Elever och personal fortsätter sedan själva detta arbete som görs klart under närmaste veckan.
o Tillfälle 4: 1 + 2 timmar. Barnen/eleverna (med visst stöd av personalen) redovisar sina berättelser, via surfplattan, kanon, högtalare mm. I direkt anslutning till redovisningen sker en genomgång med personalen hur berättelserna kan läggas ut på t ex YouTube (på privat kanal). Max 4 tim (1+3)
• Tidsperiod: HT 2011 i samband med Pers E:s [3]lärarfortbildning.
• Omfattning: Två timmar per vecka + förberedelsetid för projektarbetarna (2 st)
• Plats: Aktuell enhet
• Barn-, elev-, personalgrupp som berörs: Förskola/förskoleklass/åk 1 + Skoldatateket
• Ekonomi: Inköp av:
o 10 st iPad2; 10*6.500 kr
o 10 st skalskydd; 10*600 kr
o 10 st appar. Exempelvis Storyrobe: 10*7 kr (inkl moms) eller iMovie 10*38 kr (inkl moms)
o 3G – kostar enligt uppgift från 8111 69 kr per månad och surfplatta
o Vikariekostnad: 4 + 4 + 3 tim
[1] Läroplan för Grundskolan…sid 14 kap 2.2
[2] Läroplan för Grundskolan…sid 15 kap 2.2
[3] Utdrag ur utbildniningsbeskrivningen ”…planerar och genomför deltagarna ett projekt samt skapar en digital resurs.”
Bakgrund
FOTOGRAFERA MED SMÅ BARN!!
Bilder är ett språk som alla kan använda för att berätta om sin
verklighet och vad de tycker är viktigt i livet, även mycket
små barn.
Vågar du sätta paddan i händerna på
barnen i förskolan för att låta dem berätta? De bilder barn tar
visar oftast inte bara att barn är nyfikna på och ser helt andra
saker än vi vuxna ser. De visar också att livet ur ett barns
perspektiv faktiskt ser helt annorlunda ut. Vi har mycket att
lära oss av barns undersökande sätt att använda kameran.
i denna förstudie kommer du att förhoppningsvis lära dig grunderna i att jobba med surfplattan
så att du kan visa barnen hur den fungerar.
Du lär dig ett enkelt sätt att göra bildspel. Vid det andra
tillfället ser vi också tillsammans på bilder som barn tagit, och
diskuterar hur man kan titta på och prata om barns egna
bilder. Arbetet sätts i relation till förskolans läroplans mål, och
en enkel metod för pedagogiska bildsamtal presenteras.
Syfte: Synliggöra barnens perspektiv på och upplevelse av
verksamheten i förskolan.
Många förskolor har en plan/ målformulering där olika
prioriterade områden lyfts fram. Men hur ser det egentligen
ut i vardagen på förskolan? Hur ser det ut när man jobbar
med genusfrågor och vilken roll har Naturpedagogiken fått i
förskoleverkligheten?
Med hjälp av en blogg kan man visa, presentera och
diskutera arbetet i förskolan. Bloggen blir ett sätt att
marknadsföra förskolan för nya föräldrar. Samtidigt kan
bloggen göra personalen mer medveten och uppmärksam
på det egna arbetet och målen.
Vid det första tillfället studerar vi deltagarnas arbetsplaner
och skapar bloggar med bilder från verksamheten och
utifrån de olika verksamhetsmål som lyfts fram. Efter ? veckor har vi en återträff då alla redovisar sitt ”bloggande”
och vad de fått syn på efterhand.
Syfte: Synliggöra mål och verksamhet för föräldrar och barn,
utvärdera det egna arbetet och skapa ett underlag för
kvalitetsredovisning.
Efterfrågan av surfplattor ökar inte minst hos personal inom förskola/skola där det hittills har känts ”trögt” när det när det gäller användandet av IT, inte minst IKT inom pedagogikens tjänst. Men som sagt, suget är nu stort så ock inom B&Us verksamhet och vi kan se två tydliga spår.
• Pedagogiskt spår
Den teoretiska kappan ligger i det sociokulturella perspektivet, Med wyggan och Råger som de stora!! Vi utgår från ett
sociokulturerlt perspektiv där vi lär i ett samhang och där redskapen (artefkten) i detta fal en surfplatta är den mdierande
Där lärande, interaktion och teknologi förhoppnings vis ger en grundför kommande generationer.
Ur ett sociokulturellt perspektiv menar man, att kunskaper och färdigheter utvecklats i
samhället och mellan människor och kommer inte inifrån individen (Säljö, 2005 s.22). På
grund av detta skiljer det sig åt mellan kunskaper och färdigheter mellan olika samhällen och
kulturer. Då vi lär oss att tillgodogöra och använda oss delar av samhällets kunskaper och
färdigheter så som att läsa, skriva, räkna, utöva sport, använda tekniken och så vidare bidrar C
det till att individen utvecklas till att bli en lärande människa (Säljö 2005 s.22).
Säljö (2002) menar vidare att 1900-talets tekniska och vetenskapliga utveckling har lett till att
människors vardagsliv har förändrats och att våra referensramar är förändrade på grund av
olika artefakter (s.13-14). Människans tillvaro är förändrad; vi handlar på ett nytt sätt, vårt
arbete ser annorlunda ut, vi sköter våra sociala kontakter på ett nytt sätt och så vidare. En
viktig faktor är även att vi har blivit bättre informerade under 1900-talet. Säljö (2002) menar
att man kan tala om en kvantitativ ökning av informationsflödet men även en kvalitativ
ökning av informationen, ”mitt i mediebruset, med dess skiftande kvalitet, finns också
kvalificerad information och kunskap om samhället, om forskningsresultat, vetenskapliga
framsteg, om miljöhot och mycket annat” (s.14).
I ett sociokulturellt perspektiv på lärande talar man om medierande redskap som hjälper
människan att utför delar av vardagen. Dessa medierande redskapen kan underlätta vardagen
eller hjälpa en person i behov av särskilt stöd. Dessa medierande redskap som har vuxit fram
med tiden är avgörande för hur vi samspelar med andra och de förändrar vårt sätt att ta till oss
erfarenheter och att lära. (Säljö 2005 s.24). Ur denna undersöknings perspektiv är datorn,
filmkameran, mp3 spelaren exempel på medierande verktyg som hjälper oss människor att
lära och att utvecklas.
Säljö (2002) beskriver vad som händer mellan barnet och datorn och barnen sinsemellan samt
hur IKT påverkar och utmanar traditionell undervisning. Boken är ett samarbete mellan ett
antal författare och forskare och jag kommer nedan att redogöra för ett antal intressanta
kapitlar ur boken.
Säljö (2002) talar om lärandet i det 21:a århundradet och hur undervisningen har kommit att
förändrats på grund av en revolution av tekniken, han menar vidare att vi inte klarar oss utan
tekniken och att även skolan måste hänga med i denna utveckling av tekniken. Säljö refererar
även till Schofield (1995) som menar att datorn inbjuder till problemlösning och att barn och
unga utvecklar en strategi för att lösa olika problem och att de lär sig att pröva sig fram och
att det inte är så farligt att göra fel och hon menar att betydelsen av detta arbetssätt inte bör
underskattas.
Ivarsson (2002) skriver om hur elever får en aktiv roll med den interaktiviteten som IKT
erbjuder. Ivarsson menar att det är en nödvändighet för läroprocessen att eleven har en aktiv
roll och att IKT kan bidra till att eleven tar en mer aktiv roll.
Alexandersson (2002) undersöker det sociala samspelet mellan barn framför datorn, och
reflekterar över barns samspel och kommunikation vid och med datorn. Han menar att då barn
samarbetar framför datorn uppmärksammar de varandras handlingar och påverkar den andras
beteende framför datorn. Eleverna tar även tillvara på varandras kompetenser och kunskaper
och att det sker ett givande och tagande i samspelet framför datorn, Alexandersson menar
vidare att elever som arbetar tillsammans vid datorn vågar ta risker och utmanar sig själva
framför datorn. Alexandersson menar vidare att i samspelet mellan barnet och datorn skapas
olika pedagogiska erfarenheter som skiljer sig från annan undervisning i skolan och att datorn
är ett medierande redskap som hjälper till att utveckla det som barnet arbetar med samt
påverkar barnets handlingar och sociala relationer och erbjuder barnet att utveckla sociala
relationer. Alexandersson menar även att vi måste fundera på vad detta samarbete innebär,
han menar också att tekniken kan bidra till att barns kommunikativa förmåga fördjupas och
utvecklas.
Erstad (2002) diskuterar hur IKT konstruerar nya lärandesituationer, han talar om hur
omvärlden kommer in i olika lärandesituationer och samtidigt gör att kunskapen blir mer
relevant för barn och unga. Erstad menar även att användningen av IKT kan bidra till att
eleverna får större möjligheter till självständigt arbete samt att undervisningen kan följa en
röd tråd och att detta utvecklar en djupare insikt i ett specifikt ämne. Erstad ser mängder med
fördelar med IKT i undervisningen och anser att, för att istället fokusera på faktakunskaper,
kan läraren stimulera eleven till att delta i komplexa läroprocesser med hjälp av IKT. Han
menar att användningen av IKT i undervisningen kan bli en form av problembaserat lärande
där elev och lärare tillsammans löser olika problem.
Myndigheten för skolutveckling har i rapporten Effektivt användande av IT i skolan, analys av
internationell forskning (2007) samlat och granskat ett urval av studier och
forskningsrapporter inom området IT i skolan. Syftet med rapporten är att med utgångspunkt
från svensk och internationell forskning ge en bild av under vilka förutsättningar IT kan bidra
positivt till elevers lärande. I rapporten lyfts en rad positiva effekter med IT i skolan som att
elevens motivation ökar, ökat engagemang, ökad uppmärksamhet och att skolarbetet blir mer
Jag är övertygade om att den stora efterfrågan beror på plattornas användarvänlighet.
2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. s 14
Riktlinjer
Förskollärare
Mål & Syfte - pedagogik
• [1]Stimulera elevers utforskande, nyfikenhet och lust att lära.
• [2]Föra in modern teknik i det pedagogiska arbetet
• Medborgare/Brukare: Elevhälsan har ett bemötande där det individuella barnets/elevens kompetens och behov beaktas.
• Medarbetare: I verksamheten finns kompetenta och behöriga medarbetare som arbetar i enlighet med sin behörighet.
• Hållbart samhälle: Elevhälsans arbete medverkar till att nya arbetssätt och arbetsformer skapas.
Ekonomi: Elevhälsans samlade kompetens utgör en resurs för alla barn/elever
Frågeställningar
0. Hur stor påverkans faktor har funktionaliteten och handhavande av teknisk utrustning för den pedagogiska resultatet?
2. Metodutveckling hur
Metod/Aktiviteter – pedagogik
Tidsplan
Litteratur sök (eric swepub mm) bloggar mm
V
• Område: Digitala berättelser
• Målgrupp: Barn/elever och personal i särskola, förskola och förskoleklass.
• Upplägg: Två barn/elever per surfplatta; digitala berättelser [via storyboard + fotografera med surfplattan + prata in presentationen direkt i surfplattan + lägga ut på YouTube/motsvarande]. Tot antal barn/elever max 20 st.
o Tänkbara ”appar” är Storyrobe, iMovie
o Tillfälle 1: Information till presumtiva enheter
o Tillfälle 2: (4 timmar) med personal. Genom av storyboard, + appen. Läxa: Barnen/eleverna ska göra ett ”analogt” storyboard + fotografera till nästa tillfälle. . Blogg + supportstöd via sluten Facebookgrupp (t ex) under hela processen, vilket också bidrar till dokumentationen av projektet.
o Tillfälle 3: 1timme (inledning) med berörd personal. + 3*1 timme med personal och barn/ elever som då påbörjar arbetet med surfplattan (jobba med appen i fråga). Elever och personal fortsätter sedan själva detta arbete som görs klart under närmaste veckan.
o Tillfälle 4: 1 + 2 timmar. Barnen/eleverna (med visst stöd av personalen) redovisar sina berättelser, via surfplattan, kanon, högtalare mm. I direkt anslutning till redovisningen sker en genomgång med personalen hur berättelserna kan läggas ut på t ex YouTube (på privat kanal). Max 4 tim (1+3)
• Tidsperiod: HT 2011 i samband med Pers E:s [3]lärarfortbildning.
• Omfattning: Två timmar per vecka + förberedelsetid för projektarbetarna (2 st)
• Plats: Aktuell enhet
• Barn-, elev-, personalgrupp som berörs: Förskola/förskoleklass/åk 1 + Skoldatateket
• Ekonomi: Inköp av:
o 10 st iPad2; 10*6.500 kr
o 10 st skalskydd; 10*600 kr
o 10 st appar. Exempelvis Storyrobe: 10*7 kr (inkl moms) eller iMovie 10*38 kr (inkl moms)
o 3G – kostar enligt uppgift från 8111 69 kr per månad och surfplatta
o Vikariekostnad: 4 + 4 + 3 tim
[1] Läroplan för Grundskolan…sid 14 kap 2.2
[2] Läroplan för Grundskolan…sid 15 kap 2.2
[3] Utdrag ur utbildniningsbeskrivningen ”…planerar och genomför deltagarna ett projekt samt skapar en digital resurs.”