Min förförståelse
Sedan 1996 arbetar jag med elever i träningskolan och har som ansvar att utveckla IKT inom träningskolan i Gävle kommun. Jag har under dessa år sett möjligheterna med IKT för elever med funktionshinder; jag har framför allt haft en tyngdpunkt på ett kompensatoriskt perspektiv där den nya tekniken har ger en sån omdanande verkan inom specialpedagogiken.
I detta arbete har jag upplevt hur införande av IKT som läromedel i undervisningen givit starkare interaktioner och medfört en förändring, i att jag sett eleven utifrån ett empowerments perspektiv, dvs se att han/hon har kontroll, makt över sin situation. Detta är ett perspektiv som Vygotskijs ideér om medierande artefakter har inspierat i mig. IKT är för mig en möjligörare och det insperar mig att problematisera omkring elever och se utifrån detta perspektiv dvs ”det som inte var möljigt tidigare är nu möjligt med hjälp av IKT”. Problem finns och det är framförallt brister i tillgång till datorbaserade hjälpmedel samt lärares motiviation och intresse för att arbeta med datorstödd IKT, den nya tekniken kan också upplevas som ett hot för lärare, då den förändrar deras postion som auktoriteter (Brodin, Lindstrand 2007).
Det förändrande arbetsättet med införande av IKT kan man urskilja tre stadier i införandet av en nyhet i t.ex. pedagogiken, från den första användningen fram till dess att den är helt sammansmält med den gamla pedagogiken, till en mogen ny pedagogik. Samma synsätt har jag möt hos Andersson (2006) som i sin tur åberopar Gibson (2002). Det känns naturligt att använda deras beteckningar på det tre stadierna.
Det första stadiet benämns infusion och innebär införande och successivt tilltagande användning. Andersson pekar på en vanlig fara vid introduktion av nyheter. Tekniken (hårdvaran) och ytliga detaljer i innehållet tilldrar sig intresset och de viktiga momenten i innehållet och deras växelverkan med övriga (gamla) delar i metodiken förbises.
Det andra stadiet har fått beteckningen integration och handlar om att med den nya tekniken presentera inslag i den gamla pedagogiska metodiken. Den nya tekniken kan alltså, när läraren lärt sig behärska den, hjälpa henne/honom att ”köra sin gamla grej” snabbare och med mindre ansträngning (”knapptryckning”). Desutom kan starkare inlärningseffekt uppnås.
Slutfasen, det tredje stadiet, mognaden kallar Andersson omvandling. i detta mognade tillstånd är hela pedagogiken optimal och metodiken är optimal, användningen av IWB är optimal och det finns alltså sällan fullt utvecklat i praktiken. Jag citerar Andersson (2006) ”IT-verktygen blir i dessa fall ett konstruktivistiskt verktyg med fokus på kunskapskonstruktion”. (Nättidningen ”datorn i utbildningen”. 2006 Nr 3)
Mycket har hänt under de år jag har haft förmånen att vara ansvarig för utvecklingen av IT. Under en resa till England, (BETT show), 1996 fick jag upp ögonen för en konstig sak, jag förstod inte då att den skulle slå igenom i utbildningsvärlden så kraftigt, det var en märklig whiteboard som man kunde skriva på och den var elektronisk. Det var en whiteboard med interaktiva funktioner jag såg, en för mig konstig manick som jag inte kunde förstå och än mindre sätta in i ett undervisningssammanhang inom särskolan och specialundervisningen, dvs. vad ska jag ha den där manicken till i undervisningen. Visst var det en häftig tavla. Och det är den märkliga whiteboarden som jag nu vill fördjupa mig mer i.
I detta arbete har jag upplevt hur införande av IKT som läromedel i undervisningen givit starkare interaktioner och medfört en förändring, i att jag sett eleven utifrån ett empowerments perspektiv, dvs se att han/hon har kontroll, makt över sin situation. Detta är ett perspektiv som Vygotskijs ideér om medierande artefakter har inspierat i mig. IKT är för mig en möjligörare och det insperar mig att problematisera omkring elever och se utifrån detta perspektiv dvs ”det som inte var möljigt tidigare är nu möjligt med hjälp av IKT”. Problem finns och det är framförallt brister i tillgång till datorbaserade hjälpmedel samt lärares motiviation och intresse för att arbeta med datorstödd IKT, den nya tekniken kan också upplevas som ett hot för lärare, då den förändrar deras postion som auktoriteter (Brodin, Lindstrand 2007).
Det förändrande arbetsättet med införande av IKT kan man urskilja tre stadier i införandet av en nyhet i t.ex. pedagogiken, från den första användningen fram till dess att den är helt sammansmält med den gamla pedagogiken, till en mogen ny pedagogik. Samma synsätt har jag möt hos Andersson (2006) som i sin tur åberopar Gibson (2002). Det känns naturligt att använda deras beteckningar på det tre stadierna.
Det första stadiet benämns infusion och innebär införande och successivt tilltagande användning. Andersson pekar på en vanlig fara vid introduktion av nyheter. Tekniken (hårdvaran) och ytliga detaljer i innehållet tilldrar sig intresset och de viktiga momenten i innehållet och deras växelverkan med övriga (gamla) delar i metodiken förbises.
Det andra stadiet har fått beteckningen integration och handlar om att med den nya tekniken presentera inslag i den gamla pedagogiska metodiken. Den nya tekniken kan alltså, när läraren lärt sig behärska den, hjälpa henne/honom att ”köra sin gamla grej” snabbare och med mindre ansträngning (”knapptryckning”). Desutom kan starkare inlärningseffekt uppnås.
Slutfasen, det tredje stadiet, mognaden kallar Andersson omvandling. i detta mognade tillstånd är hela pedagogiken optimal och metodiken är optimal, användningen av IWB är optimal och det finns alltså sällan fullt utvecklat i praktiken. Jag citerar Andersson (2006) ”IT-verktygen blir i dessa fall ett konstruktivistiskt verktyg med fokus på kunskapskonstruktion”. (Nättidningen ”datorn i utbildningen”. 2006 Nr 3)
Mycket har hänt under de år jag har haft förmånen att vara ansvarig för utvecklingen av IT. Under en resa till England, (BETT show), 1996 fick jag upp ögonen för en konstig sak, jag förstod inte då att den skulle slå igenom i utbildningsvärlden så kraftigt, det var en märklig whiteboard som man kunde skriva på och den var elektronisk. Det var en whiteboard med interaktiva funktioner jag såg, en för mig konstig manick som jag inte kunde förstå och än mindre sätta in i ett undervisningssammanhang inom särskolan och specialundervisningen, dvs. vad ska jag ha den där manicken till i undervisningen. Visst var det en häftig tavla. Och det är den märkliga whiteboarden som jag nu vill fördjupa mig mer i.